Norsk skogkatt ”skogis” har ett härligt temperament. Norsk skogkatt är en katt med semilångt hår, det vill säga med halvlångt hår. Med yvig ståtlig svans, ”rak nos”, lite burrig man runt halsen, och tofsar som kan finnas både på tassarna och öronen har den norska skogkatten ett charmigt utseende.
Men även om de är vackra så är det inte utseendet som gör norska skogkatter till en fantastisk familjekatt och sällskap. De kan även vara pratglada och går och småpratar lite med matte då och då, och otroligt sällskapliga och vill gärna vara i centrum. Allt beror självklart på den enskilda katten, men förutsättningarna för en bra familjekatt finns. Nedan hittar du fakta om norsk skogkatt.
Norsk skogkatt vs Norsk skogskatt
I Sverige heter det officiellt ”Norsk skogkatt”, även om det naturligaste vore att skriva namnet med ett S, det vill säga som ”Norsk skogskatt”. Anledningen att vi inte skriver Norsk skogskatt är att man valt att ha samma namn och stavning som i Norge; därmed namnet Norsk Skogkatt.
Svansen är yvig
De norska skogkatterna viftar gärna på svansen i yviga rörelser, och jag har mött andra djurägare som känt igen katterna som norska skogkatter just på att de kan böja svanstippen på ett särskilt sätt. – Just den beskrivningen har jag dock inte läst i någon text som beskriver norska skogkatter. Men tycker den beskrivningen av dem är ganska träffande.
Svansen på en norsk skogkatt är yvig och burrig. Svansen ska vara rätt lång. Om du försiktigt böjer upp svansen mot kattens huvud ska den minst räcka till skuldrrona på katten, men helst ända till nacken – detta enligt rasstandard för norsk skogkatt.
När den är liten kattunge kan det dock vara svårt att förstå att den lilla svanstippen kan bli så stor och yvig som den är på vuxna Norska skogkatter. Det kan ta upp till att katten är 3-4 månader innan den börjar få längre hår.
Se svansen i bilder på Norsk Skogkatt i olika åldrar >
Bra trädklättrare
Min erfarenhet är att norska skogkatter klättrar i träd mycket bra. De sitter gärna högt upp i trädet i någon trädklyka och spanar. När det är dags att klättra nedför trädet gör de vana norska skogkatterna det med huvudet före.
Pälsen på Norsk Skogkatt
Pälsen på en norsk skogkatt är semilång, och håret består både av underhår och de längre över vattenavvisande täckhåren. Trots den ibland rätt burriga pälsen är den relativt lättskött. Som kattägare kan du ibland behöva hjälpa till att reda ut någon tova, men norsk skogkatt sköter sig oftast rätt bra själv med pälsvården. Pälsens längd och täthet kan variera mellan årstiderna på norsk skogkatt. Kattungarna kan ta upp till sex månader för att utveckla täckhår.
Skogisen är en stor katt
Norsk skogkatt är en storvuxen kattras. En hona kan lätt väga cirka fyra kilo och en hane i alla fall fem. Men sen kan de båda bli ytterligare några kilo tyngre. Den norska skogkatten är även en ras som ska vara storvuxen, där de kraftiga bakbenen ska vara högre än frambenen.
Kroppsbyggnad på Norsk skogkatt
Kroppen på en Norsk skogkatt är lång och katten är kraftigt byggd. Kattens bakben ska vara högre än frambenen. Tassarna är stora och runda. Norska skogkatter kan ha lite längre hår som växer mellan trampdynorna.
Huvudet
Huvudformen på en norsk skogkatt är åt det trekantiga hållet. Hakan är kraftig och profilen rak, det vill säga den norska skogkatten har ingen trubbig nos utan det är en rak linje från panna och ut till nostippen. Vuxna hanar kan ha ett bredare huvud än honorna.
Öronen är stora och breda vid basen. De är spetsiga och katten har ofta långt hår i öronen. Placeringen är hög och bred, så att den yttre delen av öronen följer huvudets linjer ner till hakan. Ofta men inte jämt, har norska skogkatter tofsar på öronen.
Ögon på norsk skogkatt är stora och ovala och lätt snedställda. De har ett alert ögonuttryck och alla ögonfärger är tillåtna.
Temperament
Då jag har två skogiar med olika temperament vet jag att det självklart kan skilja sig åt. Men båda är sociala och pratglada. Norska skogkatter trivs att vara med familjen och båda gillar att aktiveras, om dock på olika sätt. Du kan läsa mer om konkreta exempel på temperament under Tjejen och Stoys sidor.
Historia
Norsk skogkatt har fått sin tjocka päls och sina egenskaper för att klara sig ute i den Norska naturen. Kattens underhår skulle skydda mot kylan och det över längre vattenavisande håren skulle hjälpa till så att regnvattnet lätt rann av. Öronen och tassarna fick mycket hår för att klara sig mot kylan.
Den Norska skogkatten ställdes ut vid en kattutställning för första gången i Oslo 1938. Sedan kom andra världskriget mellan och ett godkännande av kattrasen sköts upp. Katten blev först godkänd i Norge som egen kattras 1973. 1976 lär det ha funnits ungefär 100 katter registrerade i Norge.
1977 blev Norsk skogkatt en egen godkänd kattras även av FIF . Samma år kom den första Norska skogkatten till Sverige.
NFO och EMS-kod
NFO står för ”Norwegian Forest Cat” och inleder EMS-koden för Norsk skogkatt. Kattraserna delas in i olika EMS-koder för att visa kattras, pälsfärg och pälsmönster. NFO följs alltså av färg och mönsterinformation. Exempel:
”NFO f 09 24” = Norsk skogkatt, Svartsköldpadd, Spotted. Se katt med EMS-koden här.
”NFO ds 2″2 = Norsk skogkatt, Rödsilver, Tabby. Se katt med EMS-koden här.
Rasstandard för Norsk skogkatt
På FIFs webbsida kan du läsa ytterligare beskrivning om rasstandard för Norsk skogkatt.